1. Uppbyggnad av eFYSS

I eFYSS beskrivs hur fysisk aktivitet kan användas som behandling vid 35 olika diagnoser och berör vuxna, från 18 år. Informationen för varje diagnos är indelad i olika avsnitt som beskrivs mer ingående nedan.

1.1 Indikation

Här anges hur fysisk aktivitet är relaterat till andra behandlingar av tillståndet, till exempel om fysisk aktivitet är förstahandsval eller komplement till annan behandling. Det anges även om indikationen är begränsad till viss svårighetsgrad av tillståndet.

1.2 Effekter av fysisk aktivitet

Här anges den samlade rekommendationen om fysisk aktivitet vid tillståndet tillsammans med förväntade effekter.
Graden av evidens för respektive effekt visas med antal + enligt GRADE-systemet. Ju fler + desto starkare evidens.

1.3 Rekommendation och kompletterande fysisk aktivitet

Diagnosspecifik rekommendation med beskrivning av typ av fysisk aktivitet och till exempel intensitet, duration och frekvens.
Om denna diagnosspecifika rekommendation inte uppfyller den allmänna rekommendationen om fysisk aktivitet och stillasittande anges det som ”kompletterande fysisk aktivitet” direkt efter den diagnosspecifika rekommendationen.

1.4 Diagnosspecifika råd

Råden kan handla om dos, typ av aktivitet, styrning av intensitet, övervakning, ledarledd träning, handledning av fysioterapeut, uppvärmning/nedvarvning, progression, läkemedel, smärta, motivationsproblematik, träningsutrustning och i vissa fall även matvanor. Information ges om medicinsk kontroll krävs innan den fysiska aktiviteten påbörjas.

1.5 Risker och samsjuklighet

Här berörs diagnosspecifika risker, kontraindikationer och försiktighetsåtgärder. Även samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom eller läkemedelsinducerad osteoporos berörs.

I detta avsnitt hänvisas till vidare läsning i FYSS-kapitlet Riskbedömning vid fysisk aktivitet Pdf, 136.7 kB.

1.6 Interaktion med läkemedel

Här anges kända interaktioner mellan läkemedel, fysisk aktivitet och fysisk prestationsförmåga. Till exempel: betablockerare kan sänka den aeroba arbetsförmågan genom sänkning av maximal hjärtfrekvens.

1.7 Bedöma och utvärdera

Uppföljning av fysisk aktivitet är lika viktigt som uppföljning av annan behandling inom hälso- och sjukvården.
Här anges instrument för att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet, funktion och kapacitet samt sjukdomsspecifika mått och livskvalitet.

I detta avsnitt hänvisas till vidare läsning i FYSS – kapitlet Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet. Pdf, 1.1 MB.

1.8 Verkningsmekanismer

Under detta avsnitt beskrivs verkningsmekanismer för effekterna av fysisk aktivitet för aktuell diagnos. Till skillnad från läkemedel, är verkningsmekanismerna vid fysisk aktivitet uttalat multifaktoriella, och såväl biologiska som psykosociala. Många av dessa mekanismer är gemensamma för olika diagnoser och typer av fysisk aktivitet. Vissa andra är mer specifika.