Gå till innehåll
eFyss logotype

Stroke

Indikation

Efter genomgången stroke är individanpassad fysisk aktivitet indicerat tillsammans med rökfrihet och hälsosamma matvanor. Detta är indicerat i kombination med farmakologisk behandling. av kardiovaskulära riskfaktorer inklusive risk för artäremboli/trombos.

Effekter av fysisk aktivitet

Personer som har haft en stroke bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska funktionsnedsättning (++++) samt förbättra gånghastighet (++++), gångsträcka (++++), kondition (++++) och muskelstyrka (++).

Aerob fysisk aktivitet

Intensitet

Duration minuter / vecka

Frekvens dagar / vecka

MåttligMinst 150

3—7

eller

Hög

Minst 75

3—5

eller

Kombinerad måttlig och hög intensitet i minst 90 minuter/vecka, t ex 30 minuter, 3 dagar/vecka

Muskelstärkande fysisk aktivitet

Antal övningar

Repetitioner

Set

Frekvens dagar / vecka

Alla träningsbara

10—15

1—3

2—3

Kompletterande fysisk aktivitet
Rekommenderad fysisk aktivitet vid stroke uppfyller de allmänna rekommendationerna.

Diagnosspecifika råd

  • Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och initialt vara övervakad av fysioterapeut under 4–6 veckor.
  • Träning kan påbörjas så snart det medicinska tillståndet medger. Träningsdosen bör initialt vara låg och öka gradvis. I första hand kan promenader i självvald takt rekommenderas, liksom anpassad cirkelträning för kombination av aerob och muskelstärkande träning.
  • Den aeroba fysiska aktiviteten bör initialt vara på måttlig intensitet. Om det medicinska tillståndet medger kan intensiteten därefter öka till hög intensitet. Detta gäller främst personer under 65 år.
  • Livslång träning rekommenderas för att bibehålla och eventuellt förbättra fysisk funktion.

Risker och samsjuklighet

  • På grund av nedsatt motorik och balans har personer med genomgången stroke 2-4 ggr högre risk för fall med höftfraktur som konsekvens.
  • Vid genomgången stroke finns en ökad risk för annan hjärt-kärlsjukdom. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig annan hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.

Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet. Pdf, 136.7 kB.

Interaktion med läkemedel

Profylaktisk behandling med blodförtunnande läkemedel är vanligt och påverkar inte den fysiska aktiviteten negativt. Viktigt dock att beakta fallrisk hos personer som använder blodförtunnande medel med tanke på deras ökade risk för blödningar.

Bedöma och utvärdera

Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid stroke.

Fysisk aktivitet

  • Aktivitetsminuter
  • Rörelsemätare

Fysisk kapacitet/fysisk funktion

Konditionstest

  • Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
  • Gångtest (6 eller12 minuter)
  • Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)

Styrketest

Funktionella test

  • Timed-up-and-Go (TUG)
  • Short physical performance battery (SPPB)

Sjukdomsspecifika mått

  • Stroke Impact Scale (SIS)
  • Barthel Scale/Index (BI)

Livskvalitet

  • RAND-36

Se även FYSS -kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..

Verkningsmekanismer

Effekter av fysisk aktivitet vid stroke kan relateras till:

  • bättre neural aktivering och motorisk inlärning vid styrketräning
  • förbättrad benmuskelstyrka och balans, vilket kan minska risken för fall och fraktur
  • minskning av kardiovaskulära riskfaktorer.