Gå till innehåll
eFyss logotype

Schizofreni

Indikation

Vid schizofreni är fysisk aktivitet indicerat i kombination med psykosocial behandling, psykologisk behandling/psykoterapi och/eller farmakologisk behandling. Rökfrihet, hälsosamma matvanor och begränsad alkoholkonsumtion är också indicerat.

Effekter av fysisk aktivitet

Personer med schizofreni bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska negativa och depressiva symtom (++), samt förbättra global funktion (+++), global kognitiv förmåga (++), livskvalitet (+++) och kondition (+++).

Aerob fysisk aktivitet

Intensitet

Duration minuter / vecka

Frekvens dagar / vecka

Måttlig

Minst 150

3—7

eller

Hög

Minst 75

3—5

eller

Kombinerad måttlig och hög intensitet i minst 90 minuter/vecka, t ex 30 minuter, 3 dagar/vecka

Muskelstärkande fysisk aktivitet

Antal övningar

Repetitioner

Set

Frekvens dagar / vecka

Evidens saknas
Kompletterande fysisk aktivitet
Komplettera med muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna.

Diagnosspecifika råd

  • Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och vara ledarledd för optimal effekt.
  • Vid påtagliga rörelsesvårigheter och/eller avvikande kroppsuppfattning bör den fysiska aktiviteten initialt ledas av fysioterapeut.
  • Det är viktigt att erbjuda individanpassad fysisk aktivitet för att öka motivationen så att träningen att bli av. För de allra flesta behövs kontinuerligt stöd.

Risker och samsjuklighet

  • För de personer som har betydande sensomotoriska svårigheter och/eller sänkt smärttröskel finns en ökad risk för överansträgning, muskuloskeletala skador och frakturer.
  • Vid schizofreni finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Innan behandling med fysisk aktivitet inleds gör förskrivaren en individuell riskbedömning för kardiovaskulär komplikation vid fysisk aktivitet. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.

Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet. Pdf, 136.7 kB.

Interaktion med läkemedel

Antipsykotiska läkemedel kan ha biverkningar som försvårar fysisk aktivitet. Exempel på sådana är läkemedelsinducerad parkinsonism (skakningar och tröghet), akatisi (rastlöshet och tvångsrörelser i framför allt benen), dystoni (ofrivilliga muskelkontraktioner), tardiv dyskinesi (repetitiva ofrivilliga rörelser, vanligast i tunga/mun speciellt vid långtidsbruk) och övervikt. En annan biverkan är trötthet vilket kan minska motivation och möjlighet att utföra träningen.

Bedöma och utvärdera

Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid schizofreni.

Fysisk aktivitet

  • Aktivitetsminuter
  • Rörelsemätare

Fysisk kapacitet/fysisk funktion

Konditionstest

  • Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
  • Gångtest (6 eller 12 minuter)
  • Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)

Funktionella test

  • Sit-to-Stand (60 sekunder)

Sjukdomsspecifika mått

Positiva och negativa symtom

  • Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS)

Depression

  • Calgary Depression Scale for Schizophrenia (CDSS)

Symtom och funktion

  • Global Assessment of Functioning (GAF)

Sjukdomsrelaterad trötthet

  • Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20)

Livskvalitet

  • RAND-36
  • EQ-5D

Se även FYSS-kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..

Verkningsmekanismer

Effekter av fysisk aktivitet vid schizofreni kan relateras till:

  • ökning av nervtillväxtfaktorn BDNF vilket stimulerar nybildning av nervceller och synapser
  • normalisering av kortisolnivåer som innebär ökad motståndskraft mot stress
  • minskning av låggradig inflammation med sänkning av C-reaktivt protein (CRP) och inflammatoriska cytokiner
  • ökad social kontakt, förbättrad tilltro till egen förmåga (self-efficacy), förbättrad kontroll och kroppsförankring
  • distraktion från tankar på de psykiska symtomen.