Lungfibros
Indikation
Vid idiopatisk lungfibros är fysisk aktivitet indicerat tillsammans med rökfrihet och hälsosamma matvanor. Farmakologisk behandling är vanligen indicerat.
Interprofessionella insatser rekommenderas.
Effekter av fysisk aktivitet
Personer med idiopatisk lungfibros bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska dyspné (++) samt förbättra livskvalitet (++) och kondition (++ till +++).
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
| 8—10 | 1—3 | 2—3 |
| Rekommenderad fysisk aktivitet vid lungfibros uppfyller de allmänna rekommendationerna. |
Diagnosspecifika råd
- Fysisk aktivitet bör erbjudas alla personer med idiopatisk lungfibros.
- Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och träningen bör initialt vara handledd och övervakad.
- Om syrgasmättnaden är lägre än 85% under aerob fysisk aktivitet bör intensiteten sänkas eller träningen ske i intervallform.
- Vissa personer kan behöva extra syrgas under träningen och detta ska då ordineras i samråd med behandlande läkare. Mängden syrgas bör anpassas så att syrgasmättnaden är minst 85% under träningen.
- Den fysiska aktiviteten kan med fördel delas upp i tre faser:
• 6 veckors initial fas som tolereras av personen, gärna i intervallform
• 6 veckors–6 månaders förbättringsfas, då intensitet, duration och frekvens ökar
• minst 6 månaders fas med bibehållen eller ökad träningsdos. - För att få träningseffekt bör andfåddhet och bentrötthet skattas 3–7 på Borg CR10-skalan.
- Vid sjukhusvård på grund av försämring bör fysisk aktivitet på låg intensitet, som gång i sjukhuskorridor och andra dagliga aktiviteter, påbörjas så snart det medicinska tillståndet medger.
- Gånghjälpmedel kan bidra till längre gångsträcka och därmed förbättrad benmuskelfunktion.
Risker och samsjuklighet
- Om syrgasmättnaden i vila är lägre än 93 % bör blodgasmätning göras, eftersom detta kan tyda på respiratorisk insufficiens.
- De personer som har ett lågt BMI eller som haft en snabb viktnedgång under det senaste halvåret bör komma i energibalans innan träningen påbörjas. Dietistkontakt rekommenderas i dessa fall.
- Vid idiopatisk lungfibros föreligger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och pulmonell hypertension. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.
Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet.
Pdf, 136.7 kB.
Interaktion med läkemedel
Många personer med idiopatisk lungfibros tar läkemedel för att bromsa fibrosutvecklingen (pirfenidon eller nintedanib). Inga interaktioner har påvisats mellan fysisk aktivitet och sådan läkemedelsbehandling vid idiopatisk lungfibros.
Bedöma och utvärdera
Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid idiopatisk lungfibros.
Fysisk aktivitet
- Aktivitetsminuter
- Rörelsemätare
Fysisk kapacitet/fysisk funktion
Konditionstest
- Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
- Gångtest (6 eller 12 minuter)
- Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)
Styrketest
Funktionella test
- Sit to stand test (60 sekunder)
- Bergs balansskala
- Timed-up-and-go (TUG)
Sjukdomsspecifika mått
- Dyspné med Medical Research Council dyspnea scale (MRC-skalan)
- Body Mass Index (BMI)
Livskvalitet
- EQ-5D
- RAND-36/ SF-36
- King´s Brief Interstitial Lung Disease Questionnaire (K-BILD
Se även FYSS -kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..
Verkningsmekanismer
Det är oklart vilka mekanismer som ligger bakom effekterna av fysisk aktivitet vid idiopatisk lungfibros. Sjukdomsförbättring eller minskad sjukdomsprogression skulle dock kunna relateras till förbättrad gångsträcka, minskad dyspné och förbättrad livskvalitet.