KOL
Indikation
Vid KOL är fysisk aktivitet, oavsett svårighetsgrad, indicerat tillsammans med rökfrihet och hälsosamma matvanor. De flesta behöver behandling med luftrörsvidgande läkemedel. Personer med exacerbation (försämring) kan även behöva antiinflammatorisk behandling med till exempel inhalationssteroider. Kontakt med ett interprofessionellt rehabiliteringsteam rekommenderas.
Effekter av fysisk aktivitet
Personer med stabil KOL bör i första hand rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska dyspné (++), förbättra livskvalitet (+++), gångsträcka (++) och kondition (++).
Personer med stabil KOL som inte tolererar aerob fysisk aktivitet, kan alternativt rekommenderas enbart muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska dyspné (++) samt förbättra gångsträcka (++) och muskelstyrka (++).
Personer med exacerbation bör tidigt i återhämtningsfasen rekommenderas aktiviteter i dagliga livet (ADL) som följs av muskelstärkande fysisk aktivitet och senare aerob fysisk aktivitet för att förbättra livskvalitet (++++) och gångsträcka (++++) samt minska återinläggning på sjukhus (+++).
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
8—10 | 1—3 | 2—3 |
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
Den i första hand rekommenderade fysisk aktiviteten vid KOL uppfyller de allmänna rekommendationerna. | |||
Diagnosspecifika råd
- Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och initialt vara övervakad av medicinskt utbildad personal, såsom fysioterapeut.
- Sluten läppandning rekommenderas för att minska andningsfrekvens och andningsarbete under fysisk aktivitet.
- Vid akutvård för en exacerbation bör fysisk aktivitet på låg intensitet, såsom gång och andra dagliga aktiviteter, påbörjas så snart det medicinska tillståndet medger.
- Om syrgasmättnaden är lägre än 88 % under aerob fysisk aktivitet bör träningen ske i intervallform alternativt med sänkt intensiteten. Även styrketräning och träning av en extremitet i taget kan rekommenderas.
- För personer med svår dyspné kan träningen starta med träningsformer som endast påverkar centralcirkulationen i liten grad, såsom perifer muskelträning, träning av en extremitet i taget eller rörlighetsträning.
- Aerob fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet kan ske som kontinuerlig träning eller träning i 1–3 minuters intervaller. De flesta klarar en högre träningsdos vid intervallträning och kan därmed få en större träningseffekt. Även personer med svår KOL kan träna aerobt på en hög intensitet.
- För att få träningseffekt bör andfåddhet och bentrötthet skattas 3–6 på Borg CR10-skalan.
- För att minska risken för fall bör balansträning adderas till den rekommenderade träningen.
- Gånghjälpmedel kan bidra till längre gångsträcka och därmed förbättrad benmuskelfunktion.
- Livslång träning rekommenderas för att minska symtom samt bibehålla fysisk kapacitet och livskvalitet.
Risker och samsjuklighet
- Syrgasmättnaden bör mätas i vila innan påbörjad fysisk aktivitet. Om mättnaden är lägre än 93 % bör blodgasmätning göras, eftersom detta kan tyda på respiratorisk insufficiens.
- Personer med BMI under 22 kg/m² eller som har haft en snabb viktnedgång under det senaste halvåret bör komma i energibalans innan träningen påbörjas. Dietist bör då kontaktas.
- Vid KOL finns en ökad risk för fall på grund av nedsatt balans. Även risken för osteoporos är ökad vid KOL vilket ger en ökad frakturrisk vid fall. Särskild uppmärksamhet och försiktighet gäller personer som fått hög dos och/eller långvarig peroral kortisonbehandling. Samtidigt är det viktigt att utföra fysisk aktivitet om belastar skelettet.
- Vid KOL finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.
Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet.
Pdf, 136.7 kB.
Interaktion med läkemedel
Korttids- eller långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel i inhalationsform kan tas i samband med fysisk aktivitet. Luftvägsförträngningen kan då minimeras och andningsmedelläget sänkas, vilket innebär att träningseffekten kan förbättras.
Angående långvarig kortisonbehandling se Risker och samsjuklighet.
Bedöma och utvärdera
Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid KOL.
Fysisk aktivitet
- Rörelsemätare, till exempel stegräknare.
Fysisk kapacitet/fysisk funktion
Konditionstest
- Gångtest (6 eller 12 minuter)
Styrketest
Funktionella test
- Sit to stand test (60 sekunder)
- Bergs balansskala
- Timed-up-and-go
Sjukdomsspecifika mått
- COPD assessment test (CAT)
- Dyspné med Medical Research Council dyspnea scale (MRC-skalan)
Viktkontroll
- Kroppsvikt
- BMI
Livskvalitet
- EQ-5D
Se även FYSS-kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..
Verkningsmekanismer
Effekter av fysisk aktivitet vid KOL kan relateras till:
- ökad maximal syreupptagningsförmåga och perifer anpassning av skelettmuskulaturens metabolism, vilket leder till en minskad upplevd ansträngning och mindre dyspné vid submaximalt arbete
- ökad muskelmassa, muskulär styrka och muskulär uthållighet
- minskad minutventilation vid submaximal arbetsintensitet och därmed en minskad upplevd ansträngning.