Kranskärlssjukdom
Indikation
Vid kranskärlssjukdom är fysisk aktivitet/träning indicerat tillsammans med rökfrihet, hälsosamma matvanor och begränsad alkoholkonsumtion.
Efter akut kranskärlssjukdom, till exempel hjärtinfarkt, instabil angina eller koronar revaskulering, är fysisk aktivitet/träning indicerat när farmakologisk behandling är optimerad och då inom ramen för ett multifaktoriellt och teambaserat hjärtrehabiliteringsprogram.
Vid kronisk kranskärlssjukdom bör behandling med fysisk aktivitet/träning vara livslång med regelbunden uppföljning i kombination med farmakologisk behandling.
Effekter av fysisk aktivitet
Personer med kranskärlssjukdom bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska kardiovaskulär mortalitet (+++), sjukhusinläggning (++) samt förbättra kondition (++++) och muskelstyrka (++).
Intensitet | Duration | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|
| Måttlig och hög kombinerat | 30 - 60 minuter/tillfälle | 3—5 |
I studier som ligger till grund för denna rekommendation har träningen ofta utförts på kombinerad måttlig och hög intensitet och utgör underlag för rekommendationen. Om hög intensitet inte tolereras rekommenderas måttlig intensitet i minst 150 minuter/ vecka för att förbättra kondition. Se FYSS-kapitel Kranskärlssjukdom. | ||
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
8—10 | 1—3 | 2—3 |
| Rekommenderad fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom uppfyller de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet. |
Diagnosspecifika råd
- Personer med kranskärlssjukdom behöver ofta stöd både för att komma igång och fortsätta med fysisk träning samt att bibehålla en fysiskt aktiv livsstil.
- Efter akut kranskärlssjukdom är det viktigt att den fysiska aktiviteten inleds snarast, gärna inom en vecka.
- Träningen bör utföras som en del av ett multifaktoriellt och teambaserat hjärtrehabiliteringsprogram, med direkt tillgång till läkare, tills kranskärlssjukdomen är stabil. Träningen sker oftast i grupp och kan kombineras med hemträning.
- Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet utgör grunden i hjärtrehabilitering och alla personer med kranskärlssjukdom ska erbjudas detta.
- Aktiviteten bör förskrivas baserat på utförda test av aerob och muskulär kapacitet och med hänsyn till eventuell samsjuklighet, så kallad pre-exercise screening. Se Risker och samsjuklighet.
- Aerob träning kan genomföras kontinuerligt eller i intervaller.
- Vid kronisk kranskärlssjukdom rekommenderas livslång fysisk aktivitet/träning.
- Personer med kronisk kranskärlssjukdom som tränar på egen hand utan medicinsk övervakning ska vara uppmärksamma på symtom som dyspné, yrsel och bröstsmärta och avbryta träningen om sådana symtom uppstår. Kontakt med behandlande läkare rekommenderas.
- När en person med kronisk kranskärlssjukdom tränar utan medicinsk övervakning, ska träningen avbrytas vid symtom som dyspné, yrsel och bröstsmärta. Kontakt med behandlande läkare rekommenderas.
Risker och samsjuklighet
- Individuellt anpassad fysisk träning inom hjärtrehabilitering bör föregås av pre-exercise screening, som innefattar genomgång av anamnes, status, symtom, riskfaktorer, fysisk aktivitet, EKG, blodtryck i vila och under arbetsprov samt muskelfunktion.
- Vid kranskärlssjukdom finns en ökad risk för allvarliga kardiella händelser under träning på hög intensitet hos personer som:
- är inkomplett revaskulariserade
- har nedsatt vänster- och/eller högerkammarfunktion
- har uppvisat ischemi, blodtrycksfall eller allvarliga arytmier vid arbetsprov
- har haft akut kranskärlssjukdom eller blivit revaskulariserade det senaste året - Absoluta kontraindikationer för fysisk aktivitet är till exempel uttalad eller förvärrad kärlkramp, hemodynamisk påverkan på grund av exempelvis obehandlad hjärtsvikt, allvarliga hjärtrytmstörningar som ventrikulära takykardier eller totalt AV-block liksom otillräckligt reglerad hypertoni samt pågående infektion med allmänpåverkan.
- Träningen ska avbrytas vid allvarlig arytmi, onormal blodtrycks-förändring, dyspné, yrsel eller bröstsmärta.
- Vid kronisk kranskärlssjukdom görs sedvanlig individuell riskbedömning för kardiovaskulär komplikation inför fysisk aktivitet/träning. Den som ger råd om fysisk aktivitet/träning vid kronisk kranskärlssjukdom gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Kranskärlssjukdomen ska dessutom vara optimalt behandlad.
Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet .
Pdf, 136.7 kB.
- Vid kranskärlssjukdom föreligger ofta samsjuklighet med metabolt syndrom, typ 2-diabetes, njursjukdom, stroke, benartärsjukdom, reumatologisk sjukdom, artros och depression.
Se respektive diagnos i eFYSS.
Interaktion med läkemedel
Trombocythämmare och andra blodförtunnande läkemedel minskar trombocytaggregationen, vilket även kan vara en effekt av konditionsträning.
Betareceptorblockerare sänker maxpuls och minskar den aktivitetsorsakade stegringen av systoliskt blodtryck på ett dosberoende vis. Detta medför en viss sänkning av maximal aerob arbetsförmåga. Vid konditionsträning på måttlig intensitet har denna sänkning dock liten praktisk betydelse.
ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare har likartade effekter i vila som vid ansträngning och påverkar inte det kardiovaskulära svaret vid fysiskt arbete. För eventuell risk för elitidrottare eller elitmotionärer, se Hypertoni i eFYSS.
Kalciumflödeshämmare som används vid kranskärlsjukdom utgör sällan en risk i samband med fysisk ansträngning. För elitidrottare finns viss risk för kraftig blodtryckssänkning direkt efter utförd fysisk aktivitet på grund av kärlvidgning.
Diuretika kan ge hypokalemi med muskelsvaghet och ökad risk för arytmier som följd. Diuretika ökar dessutom risken för dehydrering och hypovolemi, speciellt vid varm väderlek i samband med fysisk träning.
Lipidsänkande läkemedel (vanligtvis statiner) kan ge biverkningar i form av muskelvärk. Se kapitel Blodfettsrubbningar i eFYSS.
Nitrater påverkar ej den fysiska kapaciteten negativt.
Bedöma och utvärdera
Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom.
Fysisk aktivitet
- Aktivitetsminuter
- Rörelsemätare
Fysisk kapacitet/fysisk funktion
Konditionstest
- Submaximalt eller maximalt arbetsprov med EKG på ergometercykel
Styrketest (test av uthållighet)
- Axelflexionstest
- Tåhävningstest
Funktionella test
- Gångtest (6 eller 12 minuter)
Sjukdomsspecifika mått
Ej relevant
Livskvalitet
- RAND-36
- EQ-5D och EQ-VAS
Se även FYSS-kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..
Verkningsmekanismer
Effekter av fysisk aktivitet/träning vid kranskärlssjukdom kan relateras till:
- sänkt puls i vila och vid submaximalt arbete
- ökning av hjärtmuskelns kontraktilitet ,vilket bidrar till ökad slagvolym och förbättrad syreupptagning i hjärtat
- ökad perifer venös tonus vilket ökar blodvolymen och därmed hjärtats fyllnadstryck
- förbättrad blodtrycksreglering
- förbättrad fibrinolys, ökad plasmavolym och minskad blodviskositet, vilket minskar risken för blodpropp i kranskärlen
- förbättrad endotelfunktion.