Gå till innehåll
eFyss logotype

Hypertoni

Indikation

Vid hypertoni grad 1 (systoliskt blodtryck 140–159 och/eller diastoliskt 90–99 mm Hg) med låg till måttlig risk för kardiovaskulär sjukdom, är fysisk aktivitet indicerat som förstahandsåtgärd tillsammans med rökfrihet, hälsosamma matvanor och begränsad alkoholkonsumtion.

Vid hypertoni grad 2 (blodtryck 160–179 och/eller 100–109 mm Hg) samt förekomst av en till två andra riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom, är fysisk aktivitet vanligen indicerat i kombination med farmakologisk antihypertensiv behandling. Rökfrihet, hälsosamma matvanor och begränsad alkoholkonsumtion är också indicerat.

Vid hypertoni grad 3 (blodtryck >180 och/eller >110 mm Hg) är fysisk aktivitet indicerat som tillägg till farmakologisk antihypertensiv behandling efter utredning. Rökfrihet, hälsosamma matvanor och begränsad alkoholkonsumtion är också indicerat.

Effekter av fysisk aktivitet

Personer med hypertoni bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att sänka systoliskt och diastoliskt blodtryck (+++).
Personer med hypertoni kan som tillägg rekommenderas isometrisk träning för att sänka systoliskt blodtryck (++).

Aerob fysisk aktivitet

Intensitet

Duration minuter / vecka

Frekvens dagar / vecka

Måttlig

Minst 150

3—7

eller

Hög

Minst 75

3—5

eller

Kombinerad måttlig och hög intensitet i minst 90 minuter/vecka, t ex 30 minuter, 3 dagar/vecka

Muskelstärkande fysisk aktivitet

Antal övningar

Repetitioner

Set

Frekvens dagar / vecka

8—10

8—12

1—3

2—3

Kompletterande fysisk aktivitet
Rekommenderad fysisk aktivitet vid hypertoni uppfyller de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.

Diagnosspecifika råd

  • För individer med samtidig hjärt-kärlsjukdom bör den fysiska aktiviteten utformas individuellt, av fysioterapeut efter undersökning av läkare.
  • För att bedöma intensitet vid aerob fysisk aktivitet vid betablockad bör Borg RPE-skalan användas som komplement till hjärtfrekvens.
  • Livslång regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas för att hålla blodtrycket under kontroll, förhindra organskador och minska risken för hjärt-kärlkomplikationer.

Risker och samsjuklighet

  • Hypertoni är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.

Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet. Pdf, 136.7 kB.

  • Personer med minst grad 3 hypertoni (>180/110 mm Hg) eller okontrollerat blodtryck ska utredas medicinskt och påbörja antihypertensiv farmakologisk behandling snarast.
  • Vid ett blodtryck i vila över 200 mm Hg systoliskt eller över 115 mm Hg diastoliskt är fysisk aktivitet på måttlig/hög intensitet kontraindicerat tills blodtrycket stabiliserats under dessa nivåer.
  • Vid tung styrketräning kan mycket höga tryck uppmätas i hjärtats vänstra kammare (> 300 mm Hg), vilket potentiellt kan vara farligt.
  • Restriktion gällande fysisk aktivitet på hög intensitet kan vara motiverat beroende på bedömning av total riskprofil, närvaro av organskada och grad av blodtryckskontroll.
  • Vid tecken på sekundär organskada, till exempel i njurar, ögon eller hjärta kan mer elitinriktad idrott vara kontraindicerad.

Interaktion med läkemedel

Förstahandsläkemedel vid hypertoni hos fysiskt aktiva är;
ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockerare: Påverkar ej prestationsförmågan negativt och finns ej på dopinglistan. Få biverkningar. Dock kontraindicerade hos fertila kvinnor på grund av risk för negativ fosterpåverkan. Viss risk för kraftig blodtryckssänkning direkt efter utförd fysisk aktivitet på grund av kärlvidgning. Gäller i första hand vid elitidrott eller långvarig aerob fysisk aktivitet på hög intensitet.
Kalciumflödeshämmare: Ett bra alternativ hos fysiskt aktiva personer. Få biverkningar. Viss risk för kraftig blodtryckssänkning direkt efter utförd fysisk aktivitet på grund av kärlvidgning. Gäller i första hand vid elitidrott eller långvarig aerob fysisk aktivitet med hög intensitet.

Traditionella hypertoniläkemedel som inte är förstahandsval hos fysiskt aktiva är;
Betareceptorblockerare: Sänker maxpuls och minskar den aktivitetsorsakade stegringen av det systoliska blodtrycket på ett dosberoende vis. Medför en viss sänkning av maximal aerob arbetsförmåga. Vid aerob fysisk aktivitet på måttlig intensitet har detta dock liten praktisk betydelse.
Diuretika: Kan ge elektrolytrubbning (hypokalemi), med muskelsvaghet och ökad risk för ventrikulära extraslag. Kan ha negativa effekter genom en ökad risk för dehydrering och elektrolytrubbning, speciellt vid fysisk aktivitet på hög intensitet vid hög temperatur.

För interaktion mellan fysisk aktivitet och eventuell läkemedelsbehandling med statiner, se Blodfettsrubbning i eFYSS.

Bedöma och utvärdera

Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid hypertoni.

Fysisk aktivitet

  • Aktivitetsminuter
  • Rörelsemätare

Fysisk kapacitet/fysisk funktion

Konditionstest

  • Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
  • Gångtest (6 eller 12 minuter)
  • Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)

Styrketest

Funktionella test

  • Sit to stand test (60 sekunder)

Sjukdomsspecifika mått

Blodtryck

Livskvalitet

  • RAND-36/SF-36
  • EQ-5D

Se även FYSS-kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..

Verkningsmekanismer

Effekter av fysisk aktivitet vid hypertoni kan relateras till:

  • sänkt sympatikusaktivitet
  • ökad mängd vasodilaterande substanser
  • minskad aktivering av renin-angiotensinsystemet
  • minskad insulinresistens
  • förbättrad endotelfunktion genom ökad aktivitet av kväveoxidsyntas.

Dessa mekanismer minskar blodtrycket genom sänkt hjärtfrekvens och minskat motstånd i perifera kärl.

Fysisk aktivitet har störst effekt tidigt i hypertoniförloppet, då det höga blodtrycket huvudsakligen beror på ökad hjärtminutvolym och då perifer kärlresistens ännu inte har utvecklats.