Benartärsjukdom
Indikation
Vid benartärsjukdom är fysisk aktivitet, vanligtvis gångträning, indicerat som förstahandsåtgärd i kombination med farmakologisk behandling av kardiovaskulära riskfaktorer. Rökfrihet och hälsosamma matvanor är också indicerat.
Effekter av fysisk aktivitet
Personer med benartärsjukdom (claudicatio intermittens) bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet (gångträning) för att förbättra gångsträcka (++++) och livskvalitet (+++).
Intensitet | Duration | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|
Intermittent gång, framkalla symtom | 30-60 minuter/tillfälle | 3 |
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
| Otillräcklig evidens | |||
| Komplettera med muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna. |
Diagnosspecifika råd
- Den fysiska aktiviteten bör utformas individuellt och ledarledd träning rekommenderas i första hand. I andra hand rekommenderas ett hemprogram med beteendestöd av till exempel fysioterapeut.
- Träning som inte ökar smärtan kan öka följsamheten, till exempel arm- eller bencykling, stavgång eller styrketräning.
- Behandlingen bör även omfatta undervisning om symtom, träning och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, samt vikten av fotvård och rökstopp.
- Fysisk aktivitet i kallt väder kan förvärra symtomen.
- Livslång träning rekommenderas för att bibehålla gångförmågan.
Risker och samsjuklighet
- Vid benartärsjukdom föreligger ofta samtidig hjärt-kärlsjukdom. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska dessutom vara optimalt behandlad.
Se FYSS- kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet .
Pdf, 136.7 kB.
- Observera att en tidigare icke symtomgivande hjärt-kärlsjukdom, som till exempel kranskärlsjukdom, kan ge symtom efter en period av fysisk träning. Detta eftersom personen efterhand når en högre kardiovaskulär ansträngningsgrad.
Interaktion med läkemedel
Många med benartärsjukdom har även läkemedel för behandling av kardiovaskulära riskfaktorer eller hjärt-kärlsjukdom. Försiktighet bör iakttagas med betablockerare som kan förvärra symtom som smärta i benen vid gång.
Bedöma och utvärdera
Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid benartärsjukdom.
Fysisk aktivitet
- Aktivitetsminuter
- Rörelsemätare
Fysisk kapacitet/fysisk funktion
Konditionstest
- Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
- Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)
Styrketest
- Handgreppsstyrka
- RM-test
Funktionella test
- Sit to stand test (60 sekunder)
- Gångtest (6 eller 12 minuter)
Sjukdomsspecifika mått
Ej relevant
Livskvalitet
- Claudiocation Scale (CLAU-s)
Se även FYSS kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB..
Verkningsmekanismer
Effekter av fysisk aktivitet vid benartärsjukdom kan relateras till:
- ökad perifer och central cirkulatorisk anpassning, genom förbättrad slagvolym, flödesredistribution, och endotelfunktion
- förbättrad kapillärisering och ökad metabol kapacitet i muskulaturen
- minskad inflammation
- höjd smärttolerans
- ändrat gångmönster och ökad mekanisk verkningsgrad.