Gå till innehåll
eFyss logotype

Astma

Indikation

Vid astma är fysisk aktivitet indicerat tillsammans med rökfrihet och farmakologisk behandling.

Effekter av fysisk aktivitet

Personer med lindrig, måttlig eller svår astma bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska astmasymtom (+++) samt förbättra astmakontroll (++), livskvalitet (+++) och kondition (+++).

Aerob fysisk aktivitet

Intensitet

Duration minuter / vecka

Frekvens dagar / vecka

Måttlig

Minst 150

3—7

eller

Hög

Minst 753—5

eller

Kombinerad måttlig och hög intensitet i minst 90 minuter/vecka , t ex 30 minuter, 3 dagar/vecka

Muskelstärkande fysisk aktivitet

Antal övningar

Repetitioner

Set

Frekvens dagar / vecka

8—10

8—12

1—3

2—3

Kompletterande fysisk aktivitet

Rekommenderad fysisk aktivitet vid astma uppfyller de allmänna rekommendationerna.

Diagnosspecifika råd

  • Personer med ansträngningsutlösta andningsbesvär bör få både icke-farmakologiska och farmakologiska råd om hur de kan minska sina besvär.
  • De icke-farmakologiska råden omfattar uppvärmning med varierande intensitet, till exempel högintensiva intervaller eller kontinuerlig uppvärmning på måttlig intensitet under 10–20 minuter. Uppvärmningen skyddar mot ansträngningsutlösta andningsbesvär under 3–4 timmar. Att träna i intervallform och att använda värmeväxlare vid kall väderlek minskar också de ansträngningsutlösta besvären.
  • De farmakologiska råden omfattar antiinflammatorisk behandling med inhalationssteroid och för vissa även långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel.
  • Personer med svår astma är ofta stillasittande och bör rekommenderas fysisk aktivitet för att öka fysisk kapacitet och förbättra astmakontroll.
  • Regelbunden fysisk aktivitet kan minska nattliga astmasymtom.
  • Exponering för symtomutlösande faktorer som allergener, luftföroreningar, stark kyla och starka dofter bör undvikas.

Risker och samsjuklighet

  • Under exacerbation (försämring) eller under pågående övre luftvägsinfektion bör personer med astma inte delta i hårda träningspass.
  • Mycket kraftig fysisk ansträngning vid obehandlad eller okontrollerad astma innebär ofta svåra luftvägssymtom och kan öka risken för plötslig död.
  • Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer.

Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet. Pdf, 136.7 kB.

Interaktion med läkemedel

Inhalationssteroider, ofta i kombination med långtidsverkande beta-2-agonister är viktiga för att kunna delta i fysisk aktivitet och träning i samband med astma. Leukotrienreceptorantagonist kan också ha god effekt vid ansträngningsutlösta symtom.

Bedöma och utvärdera

Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid astma. Personer som har en nedsatt kondition, är otillräckligt fysiskt aktiva eller har en försämrad astmakontroll bör följas upp minst en gång per år. Efter en exacerbation bör uppföljning genom sjukvården ske redan efter 6 veckor.

Fysisk aktivitet

  • ­Aktivitetsminuter
  • Rörelsemätare

Fysisk kapacitet/fysisk funktion

Konditionstest

  • Rating of Perceived Capacity scale (RPC-skalan)
  • Gångtest (6 eller 12 minuter
  • Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-Bak)

Styrketest

Funktionella test

  • Sit to stand test (60 sekunder)

Sjukdomsspecifika mått

  • Astma kontroll test (ACT)

Livskvalitet

  • Mini Asthma Quality of Life Questionnaire (MiniAQLQ)

Se även FYSS - kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet Pdf, 1.1 MB.

Verkningsmekanismer

Effekter av fysisk aktivitet vid astma kan relateras till:

  • minskad luftvägsinflammation och systemisk inflammation.
  • lägre minutventilation under fysisk ansträngning.
  • förbättrad fysisk kapacitet och därmed minskade ansträngningsutlösta andningsbesvär.