Artros
Indikation
Vid artros är fysisk aktivitet indicerat som förstahandsåtgärd tillsammans med hälsosamma levnadsvanor och viktkontroll. Fysisk aktivitet har den största smärtlindrande effekten. Som tillägg kan farmakologisk behandling vara indicerat. Träningens smärtlindrande effekt är oftast bättre än den från farmakologisk behandling. Dessutom är den inte associerad med biverkningar från mage, lever och hjärta-kärl. Träning är den enda av behandlingarna som förbättrar funktionen.
Kirurgisk bedömning är indicerad vid långvariga, minst måttliga, besvär där patientutbildning, träning med adekvat dos, viktkontroll och smärtlindring med läkemedel under 6 månader inte har haft tillräcklig effekt.
Effekter av fysisk aktivitet
Personer med höft- och knäartros bör rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet och/eller artros-specifik funktionell träning för att minska smärta (++++), förbättra fysisk funktion (+++), samt vid knäartros förbättra livskvalitet (++++).
Intensitet | Duration | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|
| Måttlig | 20—30 minuter/tillfälle | 2—3 |
Antal övningar | Repetitioner | Set | Frekvens dagar / vecka |
|---|---|---|---|
| Svaga muskel-grupper i bål och ben | 8—12 | 1—3 | 2—3 |
Duration | Antal övningar | Antal ggr / vecka |
|---|---|---|
| 45—60 min/tillfälle | 5—7 Bål och ben | 2—3 |
| Komplettera med muskelstärkande fysisk aktivitet för övriga muskelgrupper samt ytterligare aerob fysisk aktivitet för att uppnå de allmänna rekommendationerna. |
Diagnosspecifika råd
- Träningen bör initialt vara handledd av fysioterapeut.
- Individanpassad träning minst 2 ggr/veckan, med stegrad belastning under 6-8 veckor rekommenderas. Därefter självständig träning med uppföljning av fysioterapeut.
- Rörlighetsträning för att bibehålla ledrörlighet rekommenderas.
- Träningen bör starta med uppvärmning på låg intensitet och med låg belastning för att minska smärta och risk för skador.
- Stöddämpande skor rekommenderas.
- Träningen bör vara livslång för att minska symtom och bibehålla fysisk kapacitet.
Risker och samsjuklighet
Vid artros finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Den som ger råd om fysisk aktivitet gör en individuell riskbedömning innan behandling med fysisk aktivitet inleds. Detta inkluderar även beaktande av eventuella kontraindikationer. Samtidig hjärt-kärlsjukdom ska vara optimalt behandlad.
Se FYSS-kapitel Riskbedömning vid fysisk aktivitet.
Pdf, 136.7 kB.
Interaktion med läkemedel
Vid artros används vanligtvis smärtlindrande och antiinflammatoriska läkemedel. Inga interaktioner har påvisats mellan fysisk aktivitet och läkemedelsbehandling vid artros.
Bedöma och utvärdera
Förslag på instrument för att bedöma och utvärdera effekter av fysisk aktivitet vid artros.
Fysisk aktivitet
- Aktivitetsminuter
- Rörelsemätare
Fysisk kapacitet/fysisk funktion
Konditionstest
- Rating of perceived Capacity scale (RPC-skalan)
- Cykeltest (Åstrand eller Ekblom-bak)
Styrketest
- Handgreppsstyrka
- RM-test
Funktionella test
- Sit to stand test (30 sekunder)
- Fast-paced 40 meter walt test (40 m FPWT)
Sjukdomsspecifika mått
Smärta
- Visuell analog skala (VAS)
Livskvalitet
- Knee injury osteoartritis outcome score (KOOS)
- Hip injury osteoartritis score (HOOS)
Se även FYSS kapitel Bedöma och utvärdera fysisk aktivitet. Pdf, 1.1 MB.
Verkningsmekanismer
Effekter av fysisk aktivitet vid artros kan relateras till:
- smärtlindring genom ökad frisättning av endorfin, serotonin och noradrenalin i centrala nervsystemet
- smärtlindring genom gate control (ökad aktivitet i icke-smärtledande sensoriska fibrer)
- minskad belastning över leden genom ökad styrka, bättre samspel och aktivering av muskulaturen samt förbättrad proprioception
- ökad mängd synovialvätska, förbättrad nutrition av ledbrosk och förbättrad uttransport av slaggprodukter som är beroende av kroppsrörelser.